98% av alla mina Blogginlägg under 2008 är tagna med min mobiltelefon dvs. Nokia E90. Denna telefon är helt suverän på alla sätt och skulle vara en 100 poängare om det inte var för tre saker...

1. Tangentbordet... Knapparna är små, hårda och platta vilket gör det svårt att använda. Man får trycka hårt och knapparna är helt enkelt obekväma för fingrarna på alla sätt. Trist! :-/

2. Seg att starta upp. Du ska inte ha bråttom om du har telefonen avstängd och ska slå på den, det tar sin tid.

3. Onödigt mycket tangentryckande för att göra enkla saker man vill göra snabbt som att skicka SMS :-/

Den kommer helt tom, uselt med teman, inga spel etc. men det beror väl på att det är en "arbetstelefon" och ska kanske inte ses som ett minus då man kan fylla upp den efter behag :) Spel föresten, den är lika suverän på spel som en PSP vad det gäller kvalitén på bild, så det är en 100 poängare! :-)

Jag är helt supernöjd med denna telefon och står ut med det obekväma tangentbordet och att den (stängd) ser ut som en tegelsten (ink. att den är tung) från 90 talet pga. att den är proppad med smarta och bra funktioner! Denna är verkligen en dator i miniatyr! Bara det att du surfar helt perfekt med 800x600 i upplösning på en stor bra skärm = höjdare!

Summering, byt ut det jälla tangentbordet till ett bättre med mjukare tangenter och denna blir en superduper mobiltelefon+minidator! :-)

Just nu är det en kombination av sol, nästan regn och moningt... Lika bra att inse att det är en perfekt (än så länge) dag för innearbete så jag får bita i det sura äpplet och börja jobba med pappershögen som växt över sommaren *blää*

Filmtips (serie): House

För ett tag sedan hade jag förmånen att få träffa Poppe under ett dygn här hemma, en Portugisisk vattenhund. Jag vet inte om Poppe är speciell men efter att ha träffat honom så är detta den ras jag tycker absolut, absolut bäst om eller så är det just Poppe, jag vet inte riktigt.

Jag har haft hund tidigare och den hund som lämnade starkast intryck var en blandning mellan bordiecollie/samoje (Bella) och efter henne så trodde jag att jag aldrig skulle träffa en hund som var som henne, hon Bella var för mej den ultimata hunden med en menatlitet som passade ihop med mej helt perfekt.

Poppe hade allt som Bella hade förutom att Bella var mer aktiv och Poppe lite mer av en slöis men det bidrog bara till hans personlighet på ett positivt sätt! Poppe var precis som Bella en klips, snäll, glad hund med en klar egen personlighet. Det enda negativa med att ha träffat Poppe är att det nu blir änun svårare att hitta "rätt" för nu har jag både Bella och Poppe som måttstockar på vad jag söker hos en hund, de är svårslagna och sitter lite på en pidestal hos mej :)

Ytterligare ett foto taget av lillkillen som också tydligt visar i vilken höjd de ser saker och ting :o)

Lillpojkens foto av sin stora syster, min yngsta flicka :-)

Så var det fotot av mamma

Den liggande datorn, skitsnabb Dell helvete som blir så het så den måste ligga ner!

Om inte annat så är det en målande bild av höjden där barn har sina ögon, mycket knän och ben :)

Min yngsta son älskar att fotografera och jag lägger därför ut hans senaste självporträtt :-) (Glasögonen är lånade från hans stora syster, anledning, okänd)